H&M

Skulle köpa mössor åt barnen. Jag är inte den som är den men idag blev jag allt lite irriterad. Hittade en trevlig, snygg och billig mössa åt Max och spatserade sedan nöjt iväg till tjejavdelningen för att köpa en mössa åt Esther också. Nå vad möts man av? Bara unicorns och glitter (gillar iofs unicorns och glitter också) men nu blev jag lite irriterad. Killar är ”the future” och tjejer bara mojsiga och gulliga (fast iofs så hade jag så bråttom då Levi skrek så kanske jag inte såg alla mössor)

Kände mig tuff och köpte en likadan mössa åt Esther från killavdelningen istället. #thuglife

 
Esther skulle ju förstås ha valt en unicorn mössa istället men nu var hon inte med och fick inte välja. #mompoints

Fast sen å andra sidan. Varför störde jag mig inte på att killar förväntas vara tuffa och ”the future” och inte kan ha i glittriga rosa enhörningsmössor istället? Ehum..

Annonser

Morgonstund

Vår Levi må vara en pärs dagtid men nattetid är han kungen av sömn! Helt otroligt egentligen att det kan vara så. Men en vanlig natt så somnar han cirka 22:30-23:00 någongång, så sover han ungefär till 3-tiden då jag ammar honom och han fortsätter sova till ungefär 6-tiden då han äter första morgonmålet. Morgon tar han väl där nångång 8:30-9:00. Förstår ni hur stort det är för oss? Max sov urdåligt från början fram tills han var 2,5 år och Esther sov ännu sämre och började sova helnätter först vid 4-års ålder. Redan när jag var gravid med Esther kommer jag ihåg hur hon härjade nätterna igenom, och det höll i sig sedan. Levi var en lugn typ nattetid i magen och så fortsatte det ända från dag ett i hans liv. Can I get a halleluja?!


Och ibland är han till och med glad dagtid. Inte ofta, men det händer. De stunderna får vi ta tillvara på.

Levi Jean Evert

Igår var det Levis stora dag, dagen då han upptogs i Guds stora familj (och i Karleby Svenska Församling). Dopceremonin var säkert fin (jag var så trött och stressad att jag inte kommer ihåg så mycket), men att Max och Esther sjöng så fint, det kommer jag ihåg. Levi ”sjöng” också en del under ceremonin.


Levi är hans tilltalsnamn, Jean heter han efter sin farfar och Evert efter sin farfars far. 

Jag lyfter ögat mot himmelen

och knäpper hop mina händer.

Till dig, o Gud, som är barnens vän,

min håg och tanke jag vänder.


Jag är så glad att få tacka dig,

och gärna vill jag det göra.

Jag vet det visst att du ser på mig

och mina böner vill höra.


Tack för allt gott du mig ständigt ger

att känna, älska och äga!

Tack, gode Fader, för mycket mer

än jag kan tänka och säga.


Jag är en planta uti din gård,

för evigheten uppdriven,

jag var knappt till när i fadersvård

åt dig jag redan blev given.


Så håll du över mig än din hand,

min Fader god utan like,

och låt mig växa för livets land

som är ditt himmelska rike.

Natten, den natten

Levi somnade för natten ungefär klockan 23 igårkväll, och när han inatt började meddela att han har hungersnöd och jag tittade på klockan kunde jag ej tro mina ögon. NOLL TRE TRETTI!! Det är alla tiders rekord. Förmiddagen har också hittills gått bra (om vi jämför med gårdagen som var katastrofernas katastrof då han skrek hela dagen), och nu har han redan sovit 20 minuter ute i vagnen. Så att sålejs!

Här ska ni få se en bild på honom som för 7 år sedan var precis exakt (så när som på 1 dag) lika gammal som Levi är nu. Det händer en del på 7 år kan man säga, vilken fin stor skolpojke vi har. Vår Maximilian.

Idag skall jag fortsätta på mitt byrå projekt. Och igår kom jag på att vi har dop på lördag så en borde kanske börja baka eller något.

Men vad skall jag baka? 

Battlefield

Igår kände jag mig lugn och sansad redan från morgon, att jag har kontroll över situationen. Systematiskt varvade jag upplockning, utfodring, lek, famntid och vagngungning. Skrikattackerna tog jag med bravur också. Jag var on fire helt enkelt om jag får säga det själv. En bra dag alltså.

Nå, så kom natten. Och snoret och slemmet kom och invaderade Levi. Och hostan blev värre. Så inatt har jag stått och vagnat..och vagnat..och vagnat. Sådär utan att ta i destomer känner jag mig som roadkill idag. Vårt hem ser ut som ett slagfält, jag ser ut som javejtintvaa, Esther har sett för mycket på Peppa Pig och det tog mig tre timmar innan jag kom mig för att äta morgonmål (hade ju en byrå att måla lite på så Levi äntligen tog sig en 10 minuters powernap, borde kanske ha prioriterat ätandet då). Är så tacksam att Max fick skjuts till skolan idag, ville inte släpa iväg med Levi då han hostar och är så ur form.

Har alltså helt tappat flowet idag. Men vi ska se om vi reser oss ännu idag. Annars så gör vi det inte.

Nu har jag te och smörgås med korv och pizza på som skall ätas (i plastversion, att leka restaurang är grejen hos oss just nu enligt Esther)


Domhär två håller mig sysselsatt om dagarna.

Projekt

Det är längesen jag påbörjat något kreativt projekt, men nu så! Idag rattade jag iväg till Kronoby där min favorit Vintage Paint langare Evalis (Elsa Möbel) finns. Har en byrå som jag fyndade för en billig peng förra sommaren som är fin som den är, speciellt om man gillar retrostuket som jag visserligen gör, men nu har jag tröttnat på alla våra retromöbler så nu skall de få förvandlas. Det är alltså denna byrå som ska få en ny look:


Stay tuned!

Förkyldhet

Idag hade vi tid för läkargranskning på rådgivningen. Levi visade sitt rätta jag genom att skrika en del men hade vett att hålla tyst när läkaren lyssnade på hjärta och lungor. Tyvärr hördes ett biljud på hjärtat och det rosslade i luftvägarna. Så hostan han haft sen igårkväll är nog en förkylning har dragit på sig (smittats av Esther) och biljudet beror nog också troligen på förkylningen efter det inte hördes för en vecka sedan.

Levi är en stor grabb som ökar snabbt i vikt och han är nu 5,2 kilo och 56 cm. Han har gjort ett skutt upp på övre kurvan på rådgivningens kurvor. Är så nöjd med vår hälsovårdare som inte anmärker att han skulle öka för mycket eller något sånt, det enda är att magen hans kanske skulle behöva få lite lugn och ro så jag ska FÖRSÖKA att ha lite längre pauser mellan amningarna så magen hans kan vila lite. Det om det!


Levi har idag gjort snapchat debut.

Amning

Min största utmaning just nu och det som tar upp mest av min tid och tankeverksamhet  (och ger mig mest gråa hår) just nu är amning! Direkt när vi fick veta att vi skulle få en tredje baby så började jag läsa på om amning och blev så taggad! Har två mer eller mindre misslyckade amningshistorier bakom mig med storasyskonen och denna gång ville jag verkligen, verkligen lyckas för att det är så behändigt, mysigt (när det fungerar som det skall) och för vår anknytning till varandra. 

Av tidigare erfarenheter visste jag att jag brukar ha rikligt med mjölk, att den stiger snabbt och att jag inte har lätt för att få mjölkstockning (aldrig haft). Så dethär skulle inte bli något problem, jess! Trodde jag. 

Det började bra, även fast det blev en kejsarfödsel och jag inte fick se Levi förrän han var tre timmar samt att han hade blodsockerfall innan min mjölk steg som gjorde att han behövde tilläggsmjölk (tacksam för donerande mammor som försåg Levi med mjölk innan jag själv kunde!). Jag hade läst på om att flaskmatning kan leda till tuttförvirring (att babyn ratar bröstet eller får fel grepp) och därför gavs tilläggsmjölken med spruta på BB. Vi låg hud mot hud 24/7 och Levi ammade fint då han orkade (han var en tröttis som mest sov) och natten till tredje dagen steg mjölken med besked. Ganska snabbt efter att vi kom hem från BB så började problemen. Levi fick inte rätt tag, han svalde massor med luft och bara grät och krånglade för det mesta. Och det blev bara värre! Och där är vi ännu. Lite bättre har greppet blivit pga av att hans läppband klipptes förra veckan (hos världens bästa läkare på Terveystalo som är expert på läpp- och tungband) men vi övar ännu dagligen på att få läppen rätt och vinkeln rätt. Och alltså mängden luft han sväljer! Därför har vi kolik i huset nu då. Så nu har jag då läst på om blockamning (suihkutissihoito) och försöker mig på det för att se om mina behag skulle lugna ner sig lite så Levi hinner med då han ska äta. Så nu ammar jag från samma bröst 3 gånger i rad innan jag byter. 


Mitt hjälpmedel för att komma ihåg hur många amningar jag har kvar på bröstet. Nu har jag alltså tre stycken kvar på höger, flyttar över ett hårband vartefter (börjandes med det röda så jag inte blandar bort mig vilket som är vad)

Och vartefter Levi växer och blir större och min mjölkproduktion lugnar sig skall vi hoppas att besvären minskar och att amningen enbart kan vara en stund av mys och trevligheter. Tacksamt nog har vi ibland nog sådana stunder redan, de kommer bara så VÄLDIGT sällan. 

Det var det om amning, frågor eller kommentarer?

Hej!

Long time no see! Här är jag igen, taggad på att börja blogga åt er. Hösten för med sig inspiration och jag tänkte försöka mig på bloggande igen. För det mesta kommer den säkert att handla om vardagen här hemma samt lite pyssel och sånt om jag orkar. På tal om ork, vi har ju en ny chef i huset och han tar för tillfället ALLT av oss när det kommer till ork och tålamod men vi tar det som det kommer. 

Vår nya chef var det alltså. Han heter Levi och han blir snart 7 veckor, han är den underbaraste lilla baby vi skådat har! Men han är tyvärr en ganska (jätte) olycklig sort som har det jättejättejobbigt med magen och sånt, så det råder lite (mycket) kaos hos oss. Men som en vän sade en gång ”nu ere såde tills he var na adelejs”, och så är det.

Jag är så MEGATACKSAM över att min man (Fredde) har kunnat vara hemma i SJU veckor med oss, hade nog kanske inte fixat det annars. Men nu är han tillbaka på jobbet och vi skall lära oss hur vardagen ser ut. Idag börjar vi storslaget med rådgivningsbesök (innehållande läkargranskning) och det är ju alltid roligt.


Här är han! Levi vår! 

Men ja, välkomna hit till bloggen alltså, hoppas ni trivs samt kommenterar flitigt.

Hejtå!